Liberator FP-45

Denna pistol heter egentligen inte Liberator utan hade beteckningen FP-45, som stod för "Flare Projetctor. Man vet inte varifrån namnet Liberator kommer. Man tror att det kommer ifrån en inventarielista som OSS hade ifrån slutet på kriget, där den benämns Liberator.

Denna pistol togs fram av OSS (Office of Strategic Services). Man ville ha ett mycket billigt massproducerat vapen som man kunde slänga ut i mängder över ockuperade länder. Civilbefolkningen saknade vapen i Europa. Situationen var ungefär likadan i Asien, där Japan hade ockuperat Manchuriet och Korea överallt fanns det folk som ville bekämpa inkräktare, men saknade vapen.

Tanken var att en medlem motståndsrörelsen skulle ta ett vapen och smyga fram och skjuta en tysk för att ta tyskens vapen. På detta sätt kunde man utrusta motståndsmän med tyska vapen var tanken. Problemet var att tyskarna utförde hemska repressalier på civilbefolkningen varje gång som en tysk blev ”mördad” av motståndsrörelsen.

Att slänga ut vanliga pistoler i massor var otänkbart eftersom de var för dyra i tillverkning. Gevär och kpistar var för stora för att lätt kunna gömmas.

USA beslöt sig för att ta fram ett nytt billigt massproducerat vapen. Man vände sig till bilindustrin som hade erfarenhet av att pressa plåt i mängd. General Motors dotterbolag Guide Lamp Corporation, fick i uppdrag att tillverka vapnet.

Tillverkningen hölls mycket hemlig. De 23 delarna som pistolen består av hade oskyldiga namn vid tillverkningen. Pipan som saknar räfflor kallades t ex "tub". Detta var mycket vanligt under kriget att man kamouflerade tillverkningen genom att ge andra namn åt materialet.

Varje pistol packades i en liten ask som innehöll pistolen, 10st. patroner 45ACP, en träpinne för att slå ut tomhylsan med, ett enkelt instruktionsblad med bara bilder utan text och en extra träkloss vars för att fylla ut tomrummet i lådan. 20 stycken sådana här askar med pistoler förpackades i en kartong som vägde 22,6kg.

Den 15 maj 1942 började de första Liberator - pistolerna lämna fabriken. Den 17 juni samma år var en serie på l million vapen klar. Pistolerna kostade $1,71 per vapen i den dagens penningvärde! Det tog 9 sekunder att tillverka varje pistol. Detta är det enda vapen som det har gått fortare att tillverka än att ladda, som tar ungefär 20 sekunder.

Totalt tillverkades en million pistoler.

Tanken var att de skulle läggas på bombluckorna för att slängas ut i världen. Hälften skickades till England i juli 1942 och den andra hälften behöll man själva för konflikten i Stilla Havet.

Endast et fåtal kom ut till motståndsrörelsen. Man vet att några kom till Norge, bl.a. denna FP-45 på bilden. De flesta blev kvar i förråd på Irland till krigsslutet. Tiden hade hunnit ikapp vapnet. Engelsmännen var snabba med att tillverka Sten-gun som man släppte ned till motståndsrörelsen. Man tillverkade även enbart Sten-gun pipor som var den svåra biten att göra, resten gjorde man lokalt i de ockuperade länderna.

Efter kriget återvann man förmodligen de Irländska pistolerna som skrot och de blev bilplåt igen.

USA släppte ut ett större antal med flyg men beroende på det fuktiga klimatet i Sydostasien så varade bilplåten inte så länge. En del hittades av amerikanska soldater hos lokalbefolkningen när de befriade områdena. Många soldater trodde att det var självmordsvapen gjorda av Japanerna för deras soldater! Man tog med sig dessa hem till USA som krigssouvenirer.

De flesta av dessa lite udda pistoler som finns idag på marknaden är förmodligen vapen som kommer ifrån förråd och det är knappast troligt att de använts i strid.

FP-45 Liberator pistol