Le Vengeur de 1870 eller Mle 1916
Ett välanvänt knivblad.
|
Frankrike Stukat klinga När Första Världskriget bröt ut hade man i Frankrike en tradition av ha smala ofta stukatklingor, vars tvärsnitt var korsformade.
Stukatklinga Detta gällde såväl bajonetter som knivar. Det var lätt att penetrera kraftiga militärkläder med en sådan klinga. Det var dessa tankar som låg bakom många av bajonetterna. I och med skyttegravskriget började behovet av knivar att komma. Det var i skyttegravarna som soldaterna behövde närstridsvapen. Ibland gjorde man om bajonetter. Detta skedde på såväl den franska sidan som på den tyska. I första hand gjorde man om de smala bajonetterna som tenderade att gå av. En representativ klinga av denna stukat typ är Mle1886.
Mle1886 bajonett här är omgjord till skyttegravskniv. Många soldater på båda sidor hade med sig egna civilt inköpta knivar, men snart började fransmännen en tillverkning av knivar för militärt bruk. De använde en typ av kniv i skyttegravarna som kallades för Mle1 med fyrkantig smal klinga och ett enkelt grepp. Man kan likna utseendet vid en lång ispik. Nästa modell, Mle2, hade lite större parerplåt annars hade även denna samma typ av stukatklinga. Det var vanligt med dessa smala klingor. Även de amerikanska soldaterna hade en kniv med liknande trekantig klinga. Den kallas M1917 men den är dessutom försedd med en bygel som fungerar som ett knogjärn.
Den amerikanska kniven M1917 i två snarlika utföranden. Den vänstra tillverkad av L.F. & C. och den högra av A.C. CO. Båda med trekantiga klingor. Tveeggat blad. 1915 tog fransmännen fram en kniv med vanligt tveeggat knivblad. Bladet har en ansats eller ricasso försedd med stämpel och ett fäste av valnöt. Tidigt tillverkade knivar har ett grepp helt i valnöt medan senare knivar har en ring av stål närmast parerstången för att förstärka trägreppet. Det är samma blad som vi hittar på den kända amerikanska stridskniven med knogjärn M1918.
Här ovan är den amerikansktillverkade M1918 tillverkad av L.F. & C. De första av dessa amerikanska knivar gjordes för övrigt i Frankrike av en okänd firma som märkte bladen med AU LION. De amerikansktillverkade US M1918 knivarna bär tillverkarnas initialer på fästet.
Man kan se att den
fransktillverkade AU LION M1918 ovan,
Den franska Mle1916 har full genomgående tånge. Greppet fixeras till denna tånge med en försänkt mutter. Baljan är gjord helt i stål. Den har en stor bred ögla av 4mm ståltråd för bältet. Även baljan är snarlik den som finns på US1918. På parerstången som är gjord av en polerad stålplåt hittar man inspektionsmärken i form av en stjärna och bokstaven B. Den först fastställande dokumentationen som man känner till kommer ifrån den 6:e augusti 1924, dvs. sex år efter krigsslutet. Den finns emellertid dokument utfärdade av chefen för infanteriet, som talar om reparationer av knivarna i utrustningslistor för det franska infanteriet. Knivens korrekta benämning är Mle 1916 med tillnamnet “Le Vengeur de 1870” eller bara “Le Vengeur” (Hämnaren). Detta tillnamn syftar på det förlorade kriget mellan Frankrike och Tyskland 1870-71. Det är vanligt att ena sidan av bladet är märkt på ricasson med “Le Vengeur de 1870” medan motsatta sidan är märkt med tillverkarens märkning. Frankrike fortsatte att tillverka dessa knivar under mellankrigstiden fram till och med 1939. KNIVEN HAR OCKSÅ PÅ FÖRSÖK ANVÄNTS I SVERIGE som stridskniv eller FÄLTKNIV.
LÄS MER OM
DENNA INTRESSANTA STRIDSKNIV här i Göta
Vapenhistoriska Sällskaps småskrift http://gotavapen.se/gota/skrifter/2010/2010skrift.htm Denna småskrift kostar bara 60kr. Kontakta WEBMASTER.
SE ÄVEN: |
