Vanliga Legeringar i medaljer, utmärkelser och märken

 

Man kan dela in materialen som användes i tre kvalitéer:

Hög-, medel- och lågkvalitativa

Högkvalitativa:

Äkta Silver

 

Silver förekom på finare och privat inköpta lyxexemplar som vissa förnäma utmärkelser och medaljer. Dessa var kontrollstämplade med siffror som 800 som anger graden av äkta silver.

Nysilver

Ett Järnkors  ifrån 1:a VK av 1:a klassen tillverkat 1941
vars silverfärgade delar är gjorda i nysilver.

Nysilver eller nickelsilver är en legering som består av koppar, zink och nickel.

 

 

Aluminium

Ett pilotmärke i aluminium som är gjort av Assmann.

Aluminium användes under slutet av 30-talet i allmänhet före krigsutbrottet. Märken gjorda av aluminium behåller sin ytbehandling mycket bra och dessa märken kan fortfarande se helt nya ut. 

 

 

Buntmetall eller Tombak

Pilot Observatörsmärke av buntmetall.

 

Buntmetall eller Tombak är en tidigare typ av legering som användes för medaljer och märken i början av kriget. Den består i allmänhet av 84 - 90% koppar och 10-16% zink. Den kan också bestå av andra blandningar av koppar, mässing och brons.

Om denna gula metall blandas med arsenik så blir den vit och liknar silver. Denna legering kallas för vit tombak.

Tombak behåller ytbehandlingen i allmänhet mycket bra.

Haspen för nålen är ofta lödd direkt i medaljen.

Tombak används ofta till nålen, gångjärnet och ibland även haspen.

 

Medelkvalitativa:

Fin zink

Pilot Observatörsmärke av finzink.

På tyska, Fein Zink, är en legering av zink, aluminium, magnesium och koppar. Ett problem med denna legering är att zinken var förorenad och föremålet angrips av zink pest som gör att det börjar falla sönder. Denna legering bibehåller ytbehandlingen sämre. Vid fuktighet så reagerar zinken med guldpläteringen och ”äts” upp. Detta börjar visa sig genom att små bubblor blir synliga på ytan. Märken gjorda av denna legering tenderar att bli gråa med tiden. Zink slits dessutom ner mycket lättare än tombak. Vissa firmor gav dessa märken en förberedande ytbehandling som gjorde den slutliga ytbehandlingen mer långvarig.

Haspen för nålen är ofta lödd på en liten platta som lötts på medaljen. 

 

Lågkvalitativa:

Andra zinklegeringar sämre zinklegeringar användes också

 

Det förekom även andra metaller också.

Gemensamt för alla dessa legeringar som användes var att de var starka och omöjliga att böja för hand.

Kom ihåg: Om det går att böja ett märke för hand är det en kopia!

 

 

 

Samlingssidan