Armbindlar hade sitt tyska ursprung ifrån 1800-talet, men fram till Andra Världskriget hade dessa bara använts för att visa på soldatens tillhörighet till elitförband eller paramilitär organisationer. Första gången som armbindeln blev betraktad som utmärkelse var, när veteranerna ifrån Spanska Inbördeskriget, återvände till Tyskland. Utmärkelsen var en armbindel som deltagarna i Spanska inbördeskriget fick den 3 juni 1939. Den var märkt "1936 Spanien 1939".

 Ursprungligen under Andra Världskriget användes armsköldar som utmärkelser som visade på deltagande i olika fälttåg. I juli 1942 fanns det tre fälttåg som genererade sköldar. Antalet fälttåg som borde premieras bara ökade. Med tanke på den begränsade längd en överarm kan ha tvingades militären tänka om och införa armbindlar ifrån fälttåg och de blev istället för trupptillhörighet ansedda som utmärkelser.

Armbindlar ingår i 1957 års förordning eftersom de saknar hakkors. I samlingar räknas de ändå som tillbehör. De flesta veteraner hade blivit av med sina armbindlar i fånglägren. De skaffade sig nytillverkade i Tyskland efter kriget. Därför är de oftast inte lika originalen ifrån kriget. Det är dessa 50-talsobjekt som är eftertraktade.

Armbindeln ifrån Spanska Inbördeskriget blev inte tillåten 1957. Detsamma gäller för det Spanska Korset.

KRETA ARMBINDELN

Kreta armbindeln utdelades som en utmärkelse för ockupationen av Kreta 20 maj – 1 juni 1941.
Armbindeln instiftades den 16 oktober 1942 (och den blev även tillåten 1957).

Den största operationen som de tyska fallskärmsjägarna gjorde under kriget var ockupationen av Kreta.

 Den 20 maj 1941 kl. 07:15 landsattes de första tyska fallskärmsjägarna på Kreta. Kreta försvarades av 32 000 man, huvudsakligen australiensare och nyzeeländare samt 10 000 dåligt utrustade greker.

Befälhavare var den tyske Luftwaffe generalen Student. Kreta anfölls av den 7:e fallskärmsjägardivisionen, 5:e alpjägardivisionen och av det 6:e infanteriregementet.

Luftwaffe generalen Kurt Student.

Ögonvittnen beskrev luftlandsättningen ”som de granna ballonger som släpps upp mot taket i en festsal”. Fallskärmarna hade olika färger. Officerarna hade rosafärgade, underofficerare hade svarta, förnödenheter hade gula och vapen och ammunition hade vita fallskärmar. Fallskärmskärmsjägarnas stridsgrupper  var beväpnade med kulsprutepistoler MP38/40, karbiner 98k och kulsprutegrupper om tre man som bemannade en kulspruta. Kulsprutorna var av två typer MG.34 och Solothurn (Rheinmetall). Den 1 juni var slaget om Kreta över.

Kulspruta MG34

Tyskarna led stora förluster redan under inledningsfasen. Många av de tyska fallskärmshoppar sköts redan när de i fullt dagsljus var på väg ned mot marken med sina fallskärmar. Efter några dagars intensiva strider så erövrade tyskarna Kreta.

De allierade förlorade den oerhörda mängden av 12 254 soldater ifrån samväldet och 5 255 grekiska. Dessa blev tillfångatagna medan 1751 stupade och 1751 sårade. Till detta kom 1828 döda och 183 skadade hos den brittiska flottan.

 De tyska förlusterna erkändes till 6 200 man varav 3714 stupade och 2494 skadade. Denna siffra torde vara allt för låg.

Det är okänt hur många av civilbefolkningen som dödades under striderna eller under striderna efteråt med partisanerna. Många greker mördades av tyskarna i repressalierna för partisanernas anfall.

De tyskar som överlevde fick rätten att bära armbindeln märkt KRETA.

AFRIKA ARMBINDELN

Afrika armbindeln.

Fälttåget som tyskarna startade 12 februari 1941 i och med att Erwin Rommel anlände dit och höll på till 13 maj 1943 instiftades 15 januari 1943 (tillåten 1957). Det är mycket tveksamt om armbindeln hann bäras i Afrika beroende på den korta tid som förlöpte mellan instiftandet och kapitulationen i Nordafrika.  Armbindeln betraktades som en utmärkelse. (Den blev även tillåten 1957)

Rommels signatur
Rommel blev Generallöjtnant 9 februari 1941 General för pansararmén 1 juli 1941. General överste 24 januari 1942 Fältmarskalk 21 juni 1942
Erwin Rommel 1941 Notera kragspeglar för generallöjtnant och inte fältmarskalk. Järnkorset med eklöv och Pour le Merité	Rommels Afrika uniform ifrån Pazermuseum i Munster Armbindeln AFRIKA på höger ärm. Till höger på bilden syns Rommels dödsmask.

Afrika armbindeln fanns huvudsakligen i kamelhårsfärg,
men de fanns också i mörkblå färg för flyg och marinstyrkor.

Det fanns även en armbindel med AFRIKA på blå botten utan palmer.
Den användes av Luftwaffe.

Metz 1944 ARMBINDELN

Metz är en gammal stad som historiskt alltid varit befäst. 1944 var den fortfarande kraftigt befäst även om ett antal kanoner hade flyttats tidigare till Atlantvallen i väster. Stadens naturliga läge passar utmärkt till försvar. Staden innehöll tyska kadettskolor för officerare och underofficerare.

Armbindeln "Metz 1944" blev till för att hedra de blandade tyska skaror av soldater som stred mot USA:s XX Armé mellan september och november 1944, bara 6 månader före krigsslutet. Detta band i original är det i särklass ovanligaste.

Armbindeln "Metz 1944" godkändes på en order daterad 28 december 1944. De Allierade hade strax innan erövrat staden Metz. Soldaterna som hade rätt att kontinuerligt bära denna armbindel måste ha varit i staden mellan 27 augusti och 25 september 1944. För de som fick armbindeln för denna tid var armbindeln en utmärkelse.

Slaget inträffade vid staden Metz när Amerikanarna hade brutit sig ut ifrån brohuvudet i Normandie. Den XX Armén stötte den 6 september hop med 17th SS Panzergrenadier Divisionen. Amerikanarna blev överrumplade eftersom de inte hade väntat något motstånd. Amerikanarna erövrade Metz och Generallöjtnant Heinrich Kittel, som var tysk befälhavare,  blev sårad och tillfångatagen den 21 november 1944.

Det fanns andra tyska soldater som också hade rätt att bära armbindeln men då endast under viss tjänstgöring. Denna tjänstgöring var när de befann sig på skolorna för officerare och underofficerare i Metz. För dessa var det bara ett skoltecken och ingen utmärkelse. Trots detta är det en mycket ovanlig armbindel. (Armbindeln blev även tillåten 1957.)

En soldat i Metz i oktober 1944 (Foto Bundesarchiv)

KURLAND ARMBINDELN

Kurland utgjorde ett brohuvud som hölls av tyskarna I Litauen. Det var i själva verket Litauens nordvästra halvö. Se kartan brevid.

Tyskarna tvingades dit beroende på två faktorer. Röda Arméns offensiv i januari bröt belägringen av Leningrad efter 900 dagar. Detta gjorde att de kunde koncentrera sina styrkor i norr. Den andra faktorn var att Heeresgruppe Nord (som senare bytte namn till Heeresgruppe Kurland) var på vänstra flanken om Heeresgruppe Mitte, tvingades retirera för Röda Armén och överge sina positioner på Ostfronten och dra sig sydväst mot Preussen eller dra sig norr ut mot Litauen och området Kurland. Generalöverste Schörner valde Kurlandområdet eftersom detta område var strategiskt viktigast för försvaret av Tyskland. I augusti 1944 var de tyska styrkorna i praktiken inringade av Röda armén.

De tyska styrkorna höll brohuvudet ända till krigsslutet den 8 maj 1945. Heeresgruppe Kurland utfärdade den sista ordern natten mellan den 7 och 8 maj om eldupphör den 8 maj kl. 14:00. Efter detta blev 270 000 tyska soldater krigsfångar och tvingades öster ut. Dessa hade med hjälp av Luftwaffe och Marinen kunnat hålla brohuvudet och sedan januari/februari 1945 även evakuera 3,5 miljoner tyskar undan Sovjetiska krigsfångeläger och en mycket oviss framtid.

Det fanns undantag ifrån de som accepterade eldupphörordern 8 maj 1945, en av dem var Riddarkorsbäraren SS-Unterscharfuhrer Riekstins som fortsatte att strida mot Röda Armen i 14 år ända till sin död sommaren 1957! Han dödades av Sovjetiska styrkor i en skog nära Frauenburg i Litauen. Hans inställning och beslutsamhet att kämpa in i det sista var typisk för de tyska styrkor som stred på Kurland.

Officiellt instiftades armbindeln 12 mars 1945, men har den har säkerligen tillverkats i Litauen vid fronten tidigare. Det fanns två typer, en kortare som tillverkade på plats vid fronten och en normal lång officiell som tillverkades i Tyskland. Armbindeln betraktades som en utmärkelse. (Den blev även tillåten att använda 1957.)